minmulligasida

.....som mormor skulle ha sagt.  Var sak tar sin tid och tid tar det innan det är 20 december.
Försöker att se tiden framför mig och försäker föreställa mig hur det kommer att bli
när jag kommer hem. Hur kommer jag att fixa julen?
Kommer jag att ha ont osv?
.....Jag återkommer.
"huvudvärk kan komma plötsligt"

I dag har jag fått operationstid.
 Den 20 december skall jag opas!
Bra datum? Både och.
Jag lär ju bli upppassad i alla fall med hela familjen som är
jullediga.
Frågan är om dem vill:-)

Det blir nog jätte bra bara vi planerar julklappsinköp och dyligt så
skall nog allt vara lugnt.
Den dagen den sorgen som man brukar säga.

Det känns ju bra arbetsmässigt i alla fall
för nu hinner jag göra allt som jag trodde jag
inte skulle hinna denna terminen.

Allt gott.
Kramis

I dag har jag rensat lite på vinden. Några påsar har jag burit i väg i alla fall.
Storkillarna var med uppe och rensade lite bland sina gamla skolpapper.
Det blev två påsar till pappersåtervinningen.
Samlat i hop lite leksaker som stått i papperpåsar och lagt det i bananlådor.
Det står en påse på vinden med kläder som skall ges bort till en som behöver
dem bättre.
Behövs göra en rensning till i min garderob. Kanske hinner jag det i kväll efter vi
varit och röstat.
Snart börjar oktobermånad och då hoppas jag att jag har fått en op tid.
Jag skulle verkligen behöva vara tillbaka till jobbet i november månad.
I alla fall i början av november för att hinna med att ha utvecklingsamtal
innan december månad.

Ja, ja det var lite tankar från mig.

Jag blir så rastlös av att inte veta när open blir. Känner ingen företagsamhet alls.
Borde göra en massa men startar inte med något. Bara väntar på min "tur"
Att rensa ur och städa brukar hjälpa men än har jag ingen kraft till detta.
Detta är ett I Lands problem egentligen men jag kan inte låta bli att känna mig
rastlös.
Jag vet att det blir snart men.....

Jag har i alla fall varit ute och promenerat i morse samt tagit en prommis
till torget med lilla Mattias och vännen K.
Hittils har det genererat i 12646 steg.
Kanske blir det en liten prommis till lite senare.
Prommis brukar vara bra mot rastlöshet.
Kanske tittar jag upp på vinden för att "kolla på förödelsen"
och kolla läget i mina gömmer.


En regnbåge mötte jag på morgonpromenaden.

.....jag tycker det brinner i knutarna nu.
JAG VILL OPAS NU!!!!!
Operationskordinatorn var inte kul att prata med i måndags och verkade
inte förstå att jag verkligen ville opas. Hon fattar väll det men verkade
inte ha någon förståelse för det.
Hon sa bara att det kommer att ske inom 90 dagar!
90 dagar har ju gått för länge sedan. Jag blev ju godkänd
i maj!
Om det nu är så att det inte gäller för oss i studien så kan hon ju säga det.
Nu vill jag ju inte hoppa av studien och jag skulle ju inte vinna något på
att göra det heller.

Om jag hade varit lite "kvickare i tanken" så hade jag ju sett till att få bokat
en tid till sjukgymnasten den dagen jag var där på inskrivning.

"Min" sköterska som är med i studien hoppas jag nu
fixar så att jag får en tid snart.
Egentligen blev jag godkänd i januari men jag skulle
gå ner ca 5 kg till coh det gjorde jag ju till
majmånad.
Så nog är det "synd" om mig alltid.

Det hade varit en perfekt dag att opas på.
Solen sken med inslag av regn emellanåt.
Kunde haft en platt mage vid den här tiden men ack.

När jag var hemma på rast så kom jag på att jag kan
ha min nya handväska som bagage till sjukhuset.
La ner hemresekläder från sjukhuset i den och gördeln
som jag köpt.

Precis som BB väskan som man hade packad i god tid
innan beräknad förlossning:-)

Den är rätt stor min väska så jag gick tillbaka till min
gamla handväska. Behöver inte så stor väska
vanligtvis om jag inte skall till kören eller dyligt.

Några på jobbet visste ju att jag eventuellt skulle opas i dag
 och alla ömkade mig. Känns inte direkt bättre då precis.
Som ett brev på posten så har jag sprängande huvudvärk
i dag och det var väll att vänta efter den anspänningen som
var  i går.
Nu skall jag ta och lägga mig en stund för att se
om huvudvärken kan lätta lite.

Så nära som jag var i dag har jag inte varit förut.
Men det blev inget pga jag inte har träffat sjukgymnasten som
var sjuk när jag var på inskrivning.
Sköterskan försökte få tag i sjukgymnasten i dag
men hon hade undervisning på skolan och var
inte anträffbar.
Om jag inte var med i studien så kunde jag fått optiden i morgon
men i och med att jag är med i studien och det arbetet som
vi lagt ner innan så blev det ingen op.
Arbetsmässigt så hade det varit perfekt med op tid men jag får vänta lite till.

Tre timmar var jag på sjukhuset i dag för inskrivning
ändå träffade jag inte sjukgymnasten
eftersom hon var sjuk.
Därför blev det inget mätt på hänget. Eftersom jag är med i studien
så skall det mätas hudöverhäng mm.
Ultraljudsundersökningen gick ju bra den med och mellanrummet mellan
magmusklerna mättes till ca1.2 cm.
Både över naveln och under.
Frågan är om läkaren syr i hop det för hon sa att
det är ett normalt avstsånd mellan
musklerna när man fött barn.

Jag vet inte vad jag hoppas på egentligen.
Om hon syr i hop magmusklerna så blir midjan mer framträdande
och fråga när om det spelar någon roll i mitt fall.
Mina höfter är ju rätt "kurviga" och rumpan platt som det
brukar bli när rumpor åker "ner en våning"
Det kanske ser konstigt ut med smal midja och
bred rumpa.
Det kanske blir svårt att hitta byxor som sitter bra då?
Som det har varit förut så fladdrar byxorna i svanken
och det är ju lite onödigt!

Det blir nog bra vilket fall som helst.
Nu vill jag bli av med, i alla fall tre kg till
innan operation.
Vet inte hur det kommer att gå men jag hoppas det.
På tordag är det vägdag igen på vv och jag har
lättat lite sedan förra veckan men det beror ju
även på att jag har varit sjuk och pulvrat.
Men kanske är jag på rätt väg nu ändå.
Jag håller tummarna att mitt sötsug känns som
" bortblåst " och hoppas att det håller sig.

Annars är jag ju galen i hallselnötter med choklad på
och torkade jordgubbar med yourghurt på.

Köpte förresten en gördel med karborreknäppning
på Rehabshopen. Jag har ju gördel med hyskor
men den är ju inte justerbar på samma sett
som en med karborreband.
Då sätter de på den med en gång på sjukhuset
efter operationen. Sjukhuset står ju inte för gördlar när
man opas inom landstinget. Så då fåt man
en elastisk "tup" på sig efter op.

Det var lite rörigt i dag på motagningen men det
berodde på att det var folk som var sjuka
och att det var ny personal som skulle sättas
in i arbetet. Men jag kände mig ändå välmottagen men
jag kom på några frågor som jag
får ringa om i morgon. Vi som är med i studien
har en egen sköterska att ringa och fråga.
Operationstid får jag hemskickad.
Gissar att det blir om ca 3-6 veckor.
Mannen trodde att det blir till jul.
Vi får se vem som får rätt.

Dagens goda gärning gjorde jag oxå på väg till
spårvagnen när jag skulle hem.Då mötte jag en gammal
man som blödde från armen.
Jag frågade om han var skadad, men det visade sig att han
hade varit och tagit prover och det läckte från armen.

Jag hade varit och fikat och lagt ner de överblivna servetterna i väskan
och de räckte jag till mannen. det hade nu slutat och blöda
men jag frågade om jag kunde hjälpa honom på något sett.
Jag tyckte att han skulle gå tillbaka till där han kom i från
men han hade så ont i sina ben så han ville nog
inte gå i onödan.
Han berättade att han var 95 år och varit änkling i 10 år
men jag kan laga min mat själv :-)
Han var så tacksam för att jag stannade och hjälpte honom
så han klappade mig på kinden,så som gamla människor
brukar göra och sa -Tack så mycket lille vän!

Han var en rar lite herre!

Det börjar sjunka in att det snart är dax för mig att opereras.
Helgen kommer att gå åt till att vila och återhämta mig från
förkylningen. Det känns ändå som det håller på att bli bättre.
Det blir inga promenader i alla fall för det vill jag inte belasta
kroppen med. Tänk om jag får en operaton inom en vecka
 då gäller det att inte utsätta sig för mer "slitage"
utan i stället samla krafter.
För att få lite fart på viktminskningen så tar jag och
pulvrar i helgen så att jag åtminstone får en lägre vikt på vågen.
Det kulle kännas bra rent psykiskt.

I går närjag vägde mig var det pluss minus noll på vågen
och konsulenten vill att jag skulle öka på till med två pp om dagen
till 31 pp i och med att jag promenerar så mycket så blir det nog för lite energi.
Om det inte blir operation denna veckan så kommer jag fortsätta äta
viktväktarmat och öka på fiberrikmat enligt hennes råd.
Hoppas ni får en trevlig helg.

Just i dag av alla dagar fick jag samtalet från Plastikkirurgen om en tid för
inskrivning på avd 36. Jag blev alldeles snurrig i huvudet och kunde inte ricktigt
ta in vad som sas.
Precis innan hade jag avslutat ett samtal med en kollega som bekräftade
att hon hade den mest hemskaste sjukdommen som vi hoppades att det inte skulle
vara. Livet kan vara hemskt i bland men vi tror att den skall  eller vi förutsätter att
den skall övervinnas. Styrkan och viljan är stark!!!!

Men i alla fall så hoppades sköterskan att de hade en
 en operationstid som hon kan förmedla på måndag.
Det skall göras ett ultraljud för att se om
jag har delade magmuskler eller inte. Spännande att
jag är "där" nu och operationen närmare sig.
Jag har en förkylning som pyr i kroppen och jag
hoppas att jag kan vårda bort den i helgen.
Jobbar man i barnomsorgen så kommer förkylningarna som
ett brev på posten efter några veckor efter sommaren.
Nu skall jag ta en dusch och gå i säng tidigt för att
mota bort förkylnigen.
Vi hörs.