22 dagar

Det är "bara" 22 dagar tills jag skall till Sahlgrenska för bedömning.
Det är inte många dagar samtidigt som det känns långt.
Men men dessa dagar går fort.

Nu är det 12 veckor sedan jag opade magen och det har
 ju gått fort dessa veckor egentligen.
Tänk vad jag har längtat efter bukopen och så är den
"redan" över? I flera år han jag längtat
 och sucktat. Samma sak har gällt längtan efter bröst op.
'Egentligen så började jag längta efter
det långt mycket tidigare, innan jag fick barn.

Men efter barnen har jag längtat oerhört efter mindre bröst.
När jag fött vårt första barn så var han inte så
 utålig och ville inte vänta på att mjölken skulle rinna till
utan ha skrek och ville ha mat fort. Inget tålamod alls.

Så då blev det till att pumpa och mata med flaska.
 Jag pumpade alldeles för mycket och fyllde
en frys med mjölk som jag sedan fick slänga.
Hade ingen ro att försöka ta reda på om jag inte skulle kunna sälja.
I tre måndader kämpade jag med pumpen

Andra sonen var med utålig och han sög så mycket
som han någonsin fick. Ingen napp till honom..
Det gjorde inget alls att vara napp.
 För jag kunde ändå leka med vår förstfödda.

Ammade full ut i åtta måndader.
Ingen konst att amma tredje barnen trodde jag.
Men ack vad jag bedrog mig. Han tog bara det högra bröstet.
Gick inte att lura honom på något sett.
Även i sömnen passade inte den andra tutten..

Jag har alltid haft mycket mjölk coh på sjukhuset så
svämmade det över och sjukhusrocken var genomvåt.
Tror bestämt det droppade ner på golvet.

Så mina bröst har verkligen gjort sitt.

Svårt att föreställa sig hur dem kommer att se ut
eller hur små dem kommer att bli. Men skönt kommer det att
vara att kunna luta sig över ett bord utan att
 lägga upp dem på bordet. Eller att sova på magen utan att
klämma dem. Tänk att kunna lägga armarna i
kors över bröstet? Eller att tänka på att urringningen
 inte är för djup eller stor?  Listan kan göras lång.

Sedan när operationen är gjord vad kommer jag då att
 längta efter?? Ingenting i kroppsväg skulle jag tro.
Visst jag vill fettsuga ridbyxlåren men det är verkligen
 överkurs och kommer nog aldrig att ske.

Men vi har andra projekt i familjen som vi vill
genomföra och som vi ser framemot så jag kommer
nog att ha att göra.

Tyvärr så har jag atros i tummarna och behöver nog operera dem
 framöver. Så det blir nog nästa
stora operation för min del.


Kommentarer
Postat av: Jenny

Det kommer att gå fort ska du se!

Dottern har börjat fundera mer och mer på en operation, men hennes kompisar bara suckar och säger: "Neeej, gör det inte!!!" De är väl avis för att hon har en riktig hylla :) Hur som helst så blir det inget förrän hon är 100% säker på att det är vad hon vill göra.

kramen

2011-04-18 @ 23:47:15
URL: http://jennysviktigaliv.blogspot.com
Postat av: Nett

Kände så likadant, jag längtade efter viktminskning, jag längtade efter alla operationer efteråt och nu... Ja nu är jag klar och det är en konstig känsla, får se vad man skall längta efter nu ;) Kram

2011-04-19 @ 12:45:21
URL: http://www.enkoppkaffe.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0